Skiftet & Yule-tiden

Idag känner jag det. Skiftet. 

Ni vet som när en har haft en jättebra dag; 
träffat människor och upplevt fina ögonblick.
mött motgångar, tagit sig igenom dem, skrattat och gråtit.
kämpat hård och sedan bara njutit av resultatet.

När jag har haft en sådan dag och återvänder hemåt, inåt - 
känner jag mig ofta så levande på kvällen. 
Som att någonting inom mig fått liv och energi. 
Ofta får jag då svårt att landa inför natten. 
Det är som att jag inte vill lämna det där nya, levande inom mig. 
Natten och mörkret separerar mig från allt det där. 

Precis så känns det nu. 

Mama Wynja har funnits i snart tre månader. 
I mitt hjärta mycket längre förstås, men i verkliga livet i två månader. 

Jag har redan fått uppleva så mycket fint i starten, precis sådär som när en har en jättebra dag. Jag har träffat så mycket fina människor och upplevt många fina stunder. Jag har mött motgångar och det som känts svårt - för att sedan ha utmanat mig själv och löst dem på olika sätt. Jag har skrattat från hjärtat åt allt som skett för att varje steg alltid känts så rätt och gråtit för att släppa taget om det som inte längre gagnar mig. Jag har jobbat hårt och alltid njutit under tiden och efteråt. 

Nu är det dags att vända sig inåt. 
Yule-tiden är på ingång och vi ska ännu djupare in i den mörka tiden. 
Nedräkningen har ju redan börjat. 
Hoppet och ljuset är inom synhåll, men först - först ska vi djupare ned.
Vilan ska liksom sätta sig kroppen så vi kan släppa taget. 

Släppa taget om det här året. 
Låta det gamla fylla upp oss för att sedan lämna. 
För mig är det natten. Årets natt. 

Saken är den - att natten och mörkret hjälper oss att integrera. 
Den hjälper oss att sortera, välja och glömma.
Börja om på nytt. 
- Drömma -

Precis så går vi in i nattens och drömmens tid.
Den mörka tiden. 

Under yule-tiden får vi möjlighet att börja om.
Släppa taget om året som gått och bjuda in det nya. 
Att fira in i hoppets och ljusets tid. 

Men visst kommer det med visst vemod? 
Jag känner mig stolt, tacksam, glad.
Varm, uppfylld och levande. 

Ska jag då bara lämna alltihop och gå och lägga mig? 

Ja, det är ju precis det. 
Årshjulet fortsätter snurra, dagen och natten byter av varandra. 
Ett evigt kretslopp, där allt måste dö innan det kan få livet åter. 

Jag tänker att varje kväll och varje vinter är en påminnelse om just detta. 

Tiden för vila och återhämtning är här. 
Vi behöver medvetet gå och lägga oss på kvällen. 
Vi behöver medvetet varva ned och släppa taget kring yule-tiden. 

För det är i natten och vinterns mörker som vi får integrera. 
Vi får drömma om den nya dagen och det nya året. 

Därför påminner jag mig själv idag, i skiftet, att allt är som det ska. 
Mama Wynja och jag, går också in i vilan. 

För att sedan, vid ljusets återkomst, när dagen gryr - 
kunna stå där i sin fulla kraft och möta det nya årets utmaningar. 

Ännu mera levande. 
Stärkt av det gångna årets lärdomar. 
Utvilad och glad.

Redo för ett nytt kapitel.